Digitala hjälpmedel för orientering
Tack vare de digitala hjälpmedlen har orientering blivit en riktig publiksport. Tidigare såg man löparna först när de närmade sig målet och det var en total överraskning vem som sprungit snabbt. Kanske hade man en eller ett par radiokontroller som gav mellantider från skogen.
Numera kan man vid de stora tävlingarna som VM och 10-milastafetten sitta hemma framför teve eller dator och noga följa löparnas väg i terrängen.
GPS
Orienterare får naturligtvis inte använda GPS-utrustning för att hitta kontrollerna – då skulle tjusningen med sporten försvinna. Men vid tävlingar av typen SM och VM utrustas åtminstone de bästa löparna med en GPS-sändare som sänder information om var löparen befinner sig. Denna information kan föras över till en karta. På så sätt kan arrangören visa upp hur löparna springer längs banan på en storbildsskärm inför publiken på tävlingsarenan eller på webben eller teve. På skärmen kan man då se dels banan och dels en markör för varje löpare som visar var löparen befinner sig. Vartefter tiden går så förflyttar sig markörerna i bilden på samma sätt som löparna förflyttar sig i terrängen. Ofta har man också kameramän utplacerade på strategiska platser i terrängen för att publiken ska få en ännu bättre bild av orienteringen.
De löpare som ännu inte startat får naturligtvis inte se hur det går för konkurrenterna. Vid viktiga tävlingar sitter de därför avskärmade i karantän, där de inte får använda mobiler, datorer och liknande och inte hör speakern i högtalare.
Många orienterare har en liten GPS-mottagare på sig på armen när de springer. Väl hemma kan de läsa av mottagaren och sedan kolla hur de sprungit. Det kan vara mycket intressant särskilt när man sprungit fel.
Elektronisk stämpling
I dag används i huvudsak elektronisk stämpling. Det innebär att det vid varje kontroll sitter en stämplingsenhet med ett kodnummer och att varje löpare har med sig en löparbricka. Vanligen ska löparen stoppa in sin löparbricka i ett hål i stämplingsenheten när hen kommer till kontrollen. Då registreras att hen varit där och tidpunkten i löparbrickan. När löparen kommer i mål läser arrangören av löparbrickan och kan då kontrollera att löparen varit vid alla kontroller i rätt ordning. Det förekommer t.ex. vid VM att s.k. touchfree (air+) stämpling används och då räcker det att löparen är tillräckligt nära stämplingsenheten för att besöket ska registreras i löparbrickan.
Det vanligaste systemet i Sverige är Sportident. Företaget Sportident.
Samma system används inom en del andra idrotter också. T.ex. kan längdskidåkare ha en löparbricka runt fotleden för att registrera åktider.
Eventor
Eventor är det system som används för information om tävlingar och en del andra aktiviteter. Arrangören kan lägga in sin tävling i Eventor, lägga dit en inbjudan, öppna anmälan, efter tävlingen lägga upp resultaten etc. Deltagaren kan läsa information om tävlingen och anmäla sig.
Länk till tävlingskalendern i Eventor. Läs mer om hur du amäler dig.
Eventor innehåller även en del annan information, t.ex. Sverigelistan som listar svenska orienterare och deras prestationer vid tävlingar.
Livelox
Livelox är ett system för att i efterhand kunna analysera egna eller andras vägval (och hastighet) vid tävling och träning.
Löparen spelar in sin rutt med hjälp av en GPS-mottagare t.ex. i sin klocka och laddar sedan upp den i Livelox. Arrangören har lagt upp karta och banor och när tävlingen är slut kan alla intresserade studera hur de olika löparna sprungit. Livelox är kopplat till Eventor.
Winsplits
Winsplits online är ett system för att visa sträcktider från orienteringstävlingar. Sträcktiden är tiden från en kontroll till nästa. Genom att titta på sträcktiderna kan man se var en löpare missat respektive sprungit bra.
Övriga system
Det finns ett antal olika system som används för att hantera kartor, lägga banor, ordna tävlingar mm.
